Jag blir stadigt bättre. Jag kan gå utan gåbord men balansen är sämre. Den kan nog tränas upp. Jag kan inte bära en kopp kaffe ens så jag tar ofta rollatorn med så blir både balansen bättre och jag kan ta med mig nåt.. ett glas vatten, kaffe eller kanske mat. Jag kan t o m sätta mig på en stol eller fåtölj. Och med hjälp gå i trappor. Tur det för det här huset är hopplöst. Trappor överallt.

Bostadsanpassaren var här förra veckan och jag får en trapphiss till källartrappan om det går. Måtten måste stämma. Och ett räcke så att jag kan gå ut på baksidan.

Hissen är styrd av fjärrkontroll så jag kan skicka upp den med en kasse om någon tar emot. Livet blir perfekt.

I lördags var jag ute. Jag åkte runt på skotern. Jag får hjälp med trapporna och får skotern framkörd. Värsta lyxen. Nu ska jag njuta av det som är kvar av sommaren. Hela juli gick åt till att vara skadad och inte kunna gå. Helt otroligt vilken uppbackning man får från kommunen.