Packad is så långt ögat kan se. För en halvblind; ostadig tant år det inte helt lätt. Jag har fått stanna upp och försöka se vilken väg som är lättast. Vid busstationen i Karlstad högg jag två snälla damer som fick hjälpa mig över vägen.

Men jag hade bestämt mig för att gå till CSK. Det var inte bara halt – det var kallt 🥶 Jag köpte ett par broddar på apoteket när jag skulle därifrån.

Läkarbesöket då… jag blir inte klok på ögonen. Det är tvärtemot vad jag trodde. Mitt vänstra öga följer inte med inåt. Utom på nära håll, vilket fick dem att misstänka en form av ms. Men det behöver inte vara det. Jag ska på magnetröntgen av huvudet. Han ifrågasatte varför det inte redan var gjort. Och så frågade han om lumbalpunktion. Det är inte gjort och det remitteras inte för. Han sa att det inte är funktionellt när det är mätbart på ögonen men vi får se… jag har tid till vårdcentralen den 10/1 och då är det säkert funktionellt ändå. Jag bryr mig inte längre. Jag behöver läkarintyget för jag är inte arbetsför, men annars in de göra vad de vill.